Vätter Challenge 2015 – racerapport

Förra året när Vätter Challenge skulle avgöras var det över 30 grader varmt och jag hade en (mindre dramatisk än det låter) uppladdning som innefattade besök på två olika akutmottagningar och en ambulansfärd. I år lovade prognosen regn och ungefär 12 grader, inga mellanting här inte. Jag hade dock haft en bättre uppladdning med en pigg och stark kropp, det enda orosmolnet var min mage som bestämt sig för att krångla dagarna innan.

Fredagens racemöte var en ganska förvirrad historia där jag var glad att jag kört tävlingen tidigare, annars hade jag blivit helstressad av alla konstiga bilder över svåra partier på banan. Det blev en rätt sen kväll då en av klossarna på skorna krånglade och när vi höll på att justera det kom ett par familjer på campingen fram och var fascinerade av min cykel och vi stod och pratade ett bra tag.

Jag sov väldigt gott när mobilen ringde på morgonen och hade inte den minsta lust att gå upp. Men upp kom jag såklart och fixade med mina vanliga rutiner med frukost, toabesök och en lång varm dusch. Skakade liv i sambon som skjutsade ner mig till tävlingsområdet medan barnen sov vidare (de visste dock att vi skulle iväg en stund, ifall de skulle vakna) för de är sannerligen inte varken morgonpigga eller lättväckta.

Jag checkade in cykeln och ägnade en hel del tid åt att bestämma hur mycket jag skulle ha på mig på cyklingen eftersom prognosen såg ut som den gjorde. Just då sken visserligen solen, men himlen var helt svart söderut. Det blev lite tjafs i växlingsområdet om på vilken sida av cykeln sakerna skulle ligga. Jag tänker att man väl rättar sig efter de första som checkat in men så tyckte inte alla…

Det började närma sig start, familjen var på plats och jag fick pussar och kramar innan det var dags för avprickning. Vi fick lyssna till nationalsången men jag hade svårt att få till den där riktigt högtidliga känslan eftersom sångerskan inte kunde texten. Vi fick hoppa i vattnet och det var kallt! Jag hade inte hört någon vattentemperatur men det måste ha varit max 17 grader. Jag simmade in lite, tills jag höll på att få hjärnskakning när en karl simmade rakt in i mig från sidan och jag fick en armbåge i tinningen så det svartnade för ögonen. Hoppades att det inte var så farligt som det kändes, jag hade ju ingen lust att bryta redan innan start.

Startskottet gick och jag kom igång bra. Som alltid när vattnet är lite kallare blir jag rosslig, men inte värre än att det är hanterbart. Jag tyckte jag fick in en bra rytm men med kanske 800 meter kvar blev jag nertryckt under vattnet, andades in vatten och fick lov att stanna upp för att få luft. Efter det kom jag inte riktigt in i flytet igen, men simmade in på 32,22 vilket väl får anses godkänt ändå. Jag hade en mycket långsam växling i T1 då jag krånglade med jacka och handskar och sen blev jag tokvarm i första uppförsbacken. Jag ångrade dock inte kläderna sen när det började regna och blåsa. Banan kände jag igen från förra året, fyra varv på en bana som börjar med lite knix för att komma ut ur stan och sen väntar flera kilometer uppför. Jag tyckte att jag var hyfsat modig i kurvorna men i den långa nedförsbacken på väg tillbaka mot vändning tog jag det lugnt eftersom en bild av mig själv glidandes fram på asfalten envist rullade i huvudet. Efter 2,5 varv kom regnet och då blev jag än mer försiktig, men eftersom det låg folk som vurpat lite här och var kändes det som ett bra beslut.

image

image

Kom in i T2 och kostade på mig ett strumpbyte då ullsockorna jag cyklat i var plaskblöta. Visserligen regnade det massor men jag har heller inte sprungit i strumporna jag cyklade i så jag ville inte chansa. Jag sprang iväg på hyfsat lätta ben, sen hade jag några mindre svackor under loppet men i huvudsak kände jag mig stark. Familjen stod vid den privata langningen och hejade, barnen hjälpte till att langa dricka och energi.

image

image

image

image

Jag sprang på 1,26,40 och gick till slut i mål på tiden 4,59,32. Tur att jag tryckte på lite sista biten för jag trodde jag skulle komma in på runt 4,57 och det hade nog känts surt om klockan gått över 5 h. Jag har aldrig klocka på mig under simningen utan börjar ta tiden vid cyklingen så jag kollade på klockan som visade 13.57, men vi startade nog lite före 9. Det blev en 6:e plats vilket jag är nöjd med och det är min bästa SM-placering hittills. Det är cyklingen och växlingarna som behöver gå snabbare.

Kommentera





  • Copyright © 2014 Marie Sandberg. Alla rättigheter är reserverade. Sidan är skapad av Johan Eklöf.