Racerapport: Vansbro Triathlon

Igår var det så äntligen dags! Vansbro Triathlon, en halv Ironman. Jag har tränat mycket för att klara av 1960 meter simning, 90 km cykling och 21 km löpning på bästa sätt. Höften har varit ett orosmoment, men när det väl var dags kände jag mig i fin form. På själva tävlingsdagen var jag mer orolig över att cykeldatorn var glapp, att det skulle ta för lång tid att laga eventuell punka, att jag skulle få gult kort av domaren (varför jag nu skulle få det, jag kan ju faktiskt reglementet), att jag skulle behöva ta en toapaus eller att jag skulle glömma något, än vad jag var över själva tävlingsmomenten.
Jag är rätt otrevlig innan start på lite större tävlingar, jag vill helst vara ensam och fokusera men det är liksom inte helt lätt mellan möten, genomgångar, ombyten och annat. När alla föreberedelser var klara och jag gled ner i det 16-gradiga vattnet för lite insim innan starten försvann varje uns av nervositet och jag var bara taggad!
När starten gick kände jag hur kul det här är! Jag hade tur och fick en bra position, utan att behöva trängas alltför mycket. Tyckte att hela simningen kändes bra, trots lite småsparkar och knuffar var det ingen som kändes direkt brutal och jag tyckte att teknik och andning kändes bra. Vi simmade upp mot målgången på Vansbrosimningen för att sedan vända ner och vika av medströms igen.
Simningen gick på höga 32 minuter vilket var lite långsammare än planerat, men ok. När jag kom upp ur vattnet kändes det bra! Ingen yrsel, som det annars kan bli när man rusar upp efter simningen. Det var lång löpsträcka till växlingsområdet så jag hann få av mig våtdräkten på överkroppen, sen trasslade det tyvärr lite när jag skulle få ur fötterna så en eller att par tjejer hann ut före mig på cykeln. Hjälm och glasögon på, nummerlappen runt höfterna, in med en pannkaka i munnen och så iväg. Pannkakan fick jag tugga när jag hoppat upp på cykeln efter markeringen. Och iväg! Skönt, cykeldatorn hoppade igång och jag kunde hålla koll på tempot. Vi skulle köra tre varv på en 30 km-bana – 15 km bortåt och sedan vände vi tillbaka igen. Det gjorde ju att man mötte alla andra längs banan och så tycker jag att det är mentalt skönt att kunna ta ett varv i taget istället för att köra ett enda långt.
Det var lättcyklat bortåt och jag kom upp i högre snitthastighet än planerat. Visserligen roligt, men jag skulle ju orka 90 km. Till slut hamnade jag på ett ganska stabilt tempo runt 31,5 km/h och det kändes bra. Cyklingen är ju min svagaste gren så jag försökte att inte bli stressad av att andra tjejer från tävlingsklassen körde om mig – jag bestämde mig för att tänka att jag skulle ta igen en hel del av det på löpningen. Jag försökte dricka och äta en del under cyklingen, en balansgång för man vill ju inte vara utan energi men det är dumt att få i sig så mycket att man får ont i magen eller måste ta ett toalettbesök. Tycker nog att jag lyckades hitta en lagom nivå. Körde in på 2,51 vilket jag var jättenöjd med!
Vart ganska nöjd med andra växlingen, inga tekniska missöden med cykeln och nu var det ”bara” drygt 2 mils löpning kvar. Även löpningen var på varvbana, 3 x 7 km och man vände dessutom efter 3,5 km och sprang samma väg tillbaka så även här mötte man de andra deltagarna.
Jag gick ut rätt hårt på löpningen och tänkte att jag skulle se hur det kändes. Efter en stund fick jag sänka tempot lite, men det kändes ändå helt ok. Med obehagliga minnen från Göteborgsvarvet försökte jag utnyttja både duschar och vätskekontroller längs banan, vilket visserligen tog en del tid men som nog gjorde att jag kunde koppla av istället för att vara rädd för att svimma.
Jag i blått, dricker ur en flaska
Jag som syns strax framför tjejen som har ryggen mot kameran. I svartvitt, på andra sidan tjejen är min träningskompis.
Tycker kanske att jag borde ha kunnat trycka på lite mer på löpningen, men jag var lite dåligt taggad, sprang och tittade mig omkring och började tänka på annat… Sprang banan på 1,29, men jag tror att det fattades en liten bit för att det skulle bli exakt en halvmara. Fast jag ska väl inte klaga på det… Gick till slut i mål som 10:e dam i tävlingsklassen, på tiden 5,00,54 (tänk om jag hade struntat i ett par av duscharna, då hade jag kanske varit under 5 timmar…) och jag är jättenöjd! Debut på distansen och min fjärde triathlon ever.
Idag har jag simmat Vansbrosimningen, men det får jag skriva mer om imorgon.
TACK alla arrangörer och all publik för en jätterolig tävling! Tack också till alla trevliga medtävlande, men den största elogen vill jag ge till folk som ordnat duschar utanför sina hus så att man kunde svalka sig under löpningen samt till alla engagerade barn och ungdomar vid vätskekontrollerna och som verkligen gjorde sitt yttersta för att servera det som önskades på ett mycket bra sätt!

3 kommentarer

  • Pernilla, 8 juli, 2013

    Herregud va trött jag blev av att titta på de där bilderna 😉.
    Väldigt bra jobbat!

  • Martina, 8 juli, 2013

    Bra jobbat! Du ser stark ut! Var det varmt ute? Vattentempen låter ju inte alltför lockande! Roligt att du nämnde det där med humör innan tävling… Jag hade tänkt att ringa efter för att gratulera och få en rapport, men kom på precis innan att du hade vansbrosimningen kvar så jag hör av mig en annan dag istället ;-) här hemma njuter vi av första semesterdagarna och har röjt rejält i trädgården och det har varit riktigt roligt faktiskt, konstigt att det känns annorlunda bara för man är ledigt men det är väl tidspressen som minskar. Vi hörs snart, kram!

  • Jörgen, 8 juli, 2013

    Snyggt jobbat.
    Jag lade märke till dig på löpningen för du sprang som en gasell! Grymt bra jobbat.
    Grattis till en bra tid och en bra placering.

Kommentera





  • Copyright © 2014 Marie Sandberg. Alla rättigheter är reserverade. Sidan är skapad av Johan Eklöf.