På triathlonturné! 

Jag hade lite funderingar på att köra ett lokalt triathlonlopp här hemma i krokarna i helgen som var, men så lockade våra Uppsalavänner med oss på turné istället, med målet inställt på Säter och Gävle. Vi bestämde oss för att åka redan på fredagen till Säter för att slippa stressa. Det enda jag förknippar Säter med är att det finns en rättspsykiatrisk klinik där (vilket det ju gör även här i Katrineholm så jag vet inte varför min hjärna har hakat upp sig på just det, men det har skrivits mycket om Säter) så jag var nyfiken på att se orten och kunna förknippa den med annat. Vi rullade in med bil och husvagn på Säters Camping framåt kvällen och bjöds på sol och glittrande sjö. Ett stort härligt gäng från Team Lewa Sport var också där till sonens stora glädje, han har många kompisar där.

Lördag morgon var det inte lika mysigt. Visserligen helt okej väder men isande vindar gjorde det ganska obehagligt att vara utomhus. På tävlingsplatsen blåste det precis rakt in från sjön och stundtals hade jag fem lager långärmat på mig. Jag var mycket imponerad av barnen som stegade ut i vattnet vid starten för deras tävling, men de klarade av sin tävling fint i stormen. Tyvärr var tävlingen lite oorganiserad och rörig, tur då att de flesta barnen var ganska rutinerade även fast de är små. Sonen var stolt och nöjd över en tredjeplats i sin klass såklart.

För att inte småsyskon och vänners barn skulle bli avundsjuka ordnade vi en miniduathlon för småtjejerna.

Jag körde inget helt lopp i Säter, däremot en simsträcka i en olympisk stafett. Det blåste ohyggligt, vågorna var i klass med Kalmar 2015, och jag for som ett äggskal på vågorna. Vi simmade fyra varv på en 375 meter lång bana och trots att jag var bland de första upp ur vattnet så simmade jag 7-8 minuter långsammare än vad jag normalt borde göra på sträckan. 

Dagen i Säter avslutades med middag på en liten restaurang, det gick förvånansvärt bra trots sju trötta barn och ett gäng rätt trötta föräldrar också.

Efter middagen styrde vi kosan mot Gävle och en camping där. Vi kom såklart för sent och fick ringa ett journummer för att bli insläppta. Vi sov gott och gick upp tidigt för nu var det tävlingsdags för mig. Andra deltävlingen i Danske Invest Triathlon Series och premiärupplagan av Gävle Triathlon. Sprint även denna gång och jag hade förvisso inte lärt mig att växla till cykel med skorna på cykeln, men jag hade i alla fall talkat skorna ordentligt. Min start var den andra för dagen, endast en motionsklass olympisk startade innan. Det var strålande sol! Visserligen en del vind den här dagen också, men eftersom vi var inne i stan så kändes det inte av lika mycket. Incheckning av cykel, lite uppjogg och så på med våtdräkten. Just som jag fått på den och lite smått börjat svettas i solen så meddelades det att de skulle skjuta på starten en kvart. Kul… Det är liksom inte riktigt läge att dra av sig dräkten när man är svettig heller, då är det jättesvårt att få på den igen. Fick gå runt och svettas en stund innan jag bestämde mig för att simma in ordentligt. Hoppade i vattnet efter avprickning och simmade en stund. Jag blev varse att det var ganska ström och att vi skulle starta i motström. Starten gick och jag fick ingen bra position, det var rejält trångt och jag fick kriga hela tiden och jag svalde en och annan klunk av Gavleåns vatten. Efter vändning blev det medström och sen skulle vi in i en mindre kanal med lite vinklar och vrår innan vi skulle upp ur vattnet. Sträckan från simuppgången till T1 var väldigt kort så det gällde att försöka vara lite snabb med våtdräkt och badmössa.(Lite för bråttom hade jag nog eftersom jag fortfarande hade snöret till öronpropparna på huvudet när jag senare tog av hjälmen efter cyklingen). Jag hörde att jag var 3:a ut på cykeln, men räknade både med att cykla om någon samt bli omcyklad. Skönt dock att ha lite koll på placering. 

Ut på cykeln där jag hade valt racer eftersom banan var lite knixig. Det var mycket 90-graderskurvor och man åkte över järnvägsspår 3-4 ggr per varv. Banan var 3 x 6,7 km och jag var ganska modig för att vara jag. Det var lite för få funktionärer ute på banan men annars funkade det bra. Vid växlingen hade jag lite strul med ena skon men sen var det bara ut och jaga. Jag trodde att jag hade tre stycken före mig och ungefär tre precis bakom mig, men det visade sig sen att ett par stycken hörde till en annan AG. Den första biten gick det tungt, men sen kom jag in i det och det var peppade att springa om en efter en. 

Kunde till slut springa i mål som vinnare i min klass och som första masterdam totalt – gött!

Jag och en annan Marie, nämligen Marie Ekman som var klassvinnare i 50-54.

Knappt hade jag pustat ut innan det var dags för barnens tävling.

Sonen var mäkta stolt över en 2:a-plats och kompisen Iselin blev 3:a i sin klass.

Lite vila, mat och bus och sen tittade vi på elitklasserna där bland annat mina kompisar Oscar, Anna och Malin tävlade.

I växlingen mellan sim och cykel såg jag en tjej som stod och fixade håret och blev lite fundersam, men det visade sig ha sin förklaring. Det var alpintjejen Sara Hector som körde lite triathlon som träningspass. Hon hade satt upp håret i knut under badmössan och inte tänkt på att hon skulle kunna få på sig cykelhjälmen sen.

Min prisutdelning var sent på eftermiddagen och innan vi var ifrån tävlingsområdet hade vi tillbringat nio timmar där – barnen skötte sig jättebra! De åt glass två gånger under dagen och så måste det få vara ibland. Vi stannade en natt till i Gävle för att slippa stressa. Det blev en lugn kväll med grillning, havsbad (iskallt) och kortspel och sen checkade vi ut och åkte hemåt igår förmiddag. 

När vi kom hem väntade ett paket från Trispot – en fin våtdräkt från Zone3. Tack så mycket, väldigt välbehövligt! 

Nu laddar vi om för Challenge Poznan och EM på fulldistans,  spännande! 

Kommentera





  • Copyright © 2014 Marie Sandberg. Alla rättigheter är reserverade. Sidan är skapad av Johan Eklöf.