Kurortsloppet

Idag har det varit fullt upp med sport. Halva dagen gick åt till att vara på löpartävling och sen har det gått några timmar framför TV:n, så även igår. Ryttar-VM pågår för fullt och som gammal hästtjej vill jag hålla lite koll. Det var ju hur kul som helst att Rolf-Göran gick till final i hoppningen, han skulle vara så himla värd en VM-medalj! Nu blev det ju tyvärr inte så, utan en snöplig fjärdeplats och jag lider med honom.

Vi hade en desto bättre idrottsdag i lilla Bie utanför Katrineholm. Kurortsloppet skulle avgöras för 42:a gången, solen sken från en klarblå himmel och klubben hade fått ihop en hel del deltagare trots en del bortfall. Tävlingen är ett terränglopp som avgörs på smala stigar med rötter och stenar, skönt att det var torrt ute så att det i alla fall inte var så halt. Dagen började med ett knattelopp som dottern sprang med ett leende i hela ansiktet, trots att hon ramlade några gånger.

DSC_0147

Därefter följde 7-årsklasserna där sonen, mycket stolt, kämpade sig in på tredje plats – hans första pallplats. Det spelar ju ingen roll hur många gånger vi föräldrar säger att det är viktigast att göra sitt bästa och allt det där – barnen vill stå på prispallen!

DSC_0177

Det rullade på med ungdomsklasser och 5 km-klassen innan det var dags för 10 km. Jag hade värmt upp alldeles för dåligt eftersom sonen ville att jag skulle hålla mig runt prispallen så att jag inte missade hans prisutdelning. Självklart gjorde jag det, det förstår ju alla att en prisutdelning går först! Jag tyckte att det gick tungt idag, kanske att kroppen redan börjar glömma bort hur det är att köra i värme för jag tyckte att det var för varmt. Fick två muggar vatten på vätskestationen halvvägs in i loppet (han som stod där kom fram till mig innan loppet och sa ”Ja just det, det är du som alltid vill ha två muggar” och det stämmer eftersom jag gärna häller en över huvudet och en i munnen – men hur kunde han komma ihåg det från föregående år?) och piggnade till lite. I de sista rejäla uppförsbackarna på slutet fanns det dock inte mycket kraft i benen och det var rätt plågsamt att ta sig upp där i stekande sol. Men det är klart, jag har kört hårt med kroppen och någon gång måste man ju få känna sig lite sliten. Jag gick i mål som segrare i damklassen för femte året i rad, men på en högst medioker tid: 42,27. Förra året joggade jag två varv till på banan efter tävlingen för att få ett bra långpass inför Lidingö, men idag var jag inte sugen på en 30 km-runda, det får bli nästa helg för nu är det lite lugn träning som gäller i veckan.

DSC_0185

DSC_0187

DSC_0197

DSC_0201

 

Kommentera





  • Copyright © 2014 Marie Sandberg. Alla rättigheter är reserverade. Sidan är skapad av Johan Eklöf.