Fullmatad vecka – puh!

Tri4fun-läger i dagarna tre, födelsedagsfirande för nioåring i dagarna två, en död hamster, OW-simning, skitbesked, KM i tempo, starka ben på gymmet, konsert med sexåringen- ja ni hör ju att veckan varit som en berg-och-dalbana.

Lägret blev en hit, massor av barn men det mesta flöt på hur bra som helst och alla hade kul.

image

image

image

Jag hann faktiskt få några minuters egentid efter lunchen på lördagen så jag tog en skön joggingtur. Välbehövligt, för schemat var späckat. På väg hem fick familjen släppa av mig och så tog jag en cykeltur på 65 km. Förmodligen min bästa cykeltur någonsin! Det var visserligen lite blåsigt, men ljumma vindar, solen sken, jag var pigg (trots att jag trodde jag skulle vara helt slut efter lägret) och våren var fantastisk! Jag blev som alldeles yr och upprymd av stora gamla äppelträd i full blom, doftande liljekonvaljer i vägkanten och stora gula rapsfält. Nästan så jag ville gråta en skvätt, men det kan ju ha att göra med viss övertrötthet. Men även med att jag kände en enorm tacksamhet just då, och har känt hela veckan, över att jag och familjen är friska och att jag får uppleva de där små guldkornen i vardagen. Tragedier och sjukdomar ploppar upp överallt, hela tiden, och jag påverkas ända in i själen. Det är tungt att bära oron men det gör också att de små ögonblicken av lycka blir än starkare.

Jag har simmat de första OW-passen för året – idag tillsammans med sonen som börjar sin triathlonsäsong med Hallsta Triathlon imorgon. I tisdags körde jag med ett gäng klubbkompisar, ett bra pass men jag blev frusen.

image

image

Jag tog en ledig dag tillsammans med dottern i onsdags, då hann jag med massage och blomplockning. Det var en välbehövlig dag för att liksom komma ikapp med livet lite.

image

image

Sonen fyllde nio och firades med både släktkalas och barnkalas så det blev några vilodagar för mig, i alla fall rent träningsmässigt…

image

Idag har det inte blivit någon vila! Cyklade hemifrån 07.45 i morse för att transportera mig de ca 25 km ut till Julita där det vankades KM i tempocykel runt sjön Öljaren. Banan mäter 29 km och är kuperad och går bitvis på ganska dålig asfalt. Tror dock inte jag kan skylla min dåliga fart på det, mer på mina egna ben. En snittfart på 32,6 km/h är knappt godkänt, men med tanke på att jag uppmätte ny högsta puls på cykel så får man väl anta att jag gjorde vad jag kunde. Det blev en förstaplats bland damerna men bara en 9:e-plats totalt.

image

Efteråt tog vi en gruppbild med de av deltagarna som var kvar, skulle vara kul att få med alla medlemmar på bild någon gång. Båda bilderna är tagna av Andreas Assermark.

image

Efter lunch var jag och sonen och testade kallt vatten inför morgondagens tävling, sen cyklade jag till gymmet och körde ett hårt pass. Tyckte först benövningarna kändes extra tunga, men tänkte att det berodde på trötta cykelben och jag orkade ju genomföra övningarna. Upptäckte sen att jag råkat lägga på 10 kg mer än jag brukar, den känslan var skön ;-). När jag nästan var klar ringde dottern för att meddela att hon väntade på mig för vi skulle minsann hoppa studsmatta – precis vad mina ben längtade efter… Men det är ju kul att leka!

image

Kommentera





  • Copyright © 2014 Marie Sandberg. Alla rättigheter är reserverade. Sidan är skapad av Johan Eklöf.