De där jädra lurarna i öronen på folk…

I tisdags gjorde Eskil och jag tävlingsdebut tillsammans, vi sprang ett lokalt lopp med löparvagn (mer om det kommer i annat inlägg). Jag hade varit i kontakt med arrangören och fått klartecken att det var okej att jag startade med vagnen och när det var dags för start ställde jag mig allra längst bak för att inte vara i vägen. 

Jag hade bara joggat två gånger innan loppet, varav den första var en knapp vecka innan, trots det kändes det lätt i benen och jag sprang om väldigt mycket folk under loppet. Det var viktigt för mig att ta hänsyn till andra och försöka ta mig fram smidigt med vagnen så jag planerade mina omkörningar noga och rätt många gånger ropade jag så vänligt jag kunde ”springer om dig på vänster sida” så att inte folk skulle vingla till och snubbla på vagnen – jag ville inte orsaka någon olycka. Det var bara det att i stort sett ingen hörde eftersom de sprang med lurar. VARFÖR springer man med lurar på ett lopp? Jag vill verkligen veta! Är det för att man blir så himla uttråkad utan musik? Men ska man verkligen betala för, och springa ett lopp om man tycker att det är tråkigt? Är det för att man inte vill höra hejarop? Då är det väl också bättre att springa på egen hand, utan publik? Är det för att kunna hålla tempot? Lite fusk va? 

I triathlon är det förbjudet med lurar i öronen både under cyklingen och löpningen. Jag önskar att det var det på löpartävlingar också, för även om man inte springer med vagn så är det svårt och irriterande att inte kunna kommunicera med sina medtävlare vid behov.

Kommentera





  • Copyright © 2014 Marie Sandberg. Alla rättigheter är reserverade. Sidan är skapad av Johan Eklöf.