Att ha ett mål

Min son simtränar en gång i veckan. Han tycker att det är jätteroligt och har fått nya kompisar där, vi hänger ganska mycket i simhallen hela familjen. Några gånger varje termin ordnas Morgondagartävlingar där barnen får träna på att tävla och där de kan uppnå olika medaljtider. August har en bronsmedalj på 25 meter bröstsim men han vill ha fler! Inför säsongens sista Morgondagare var han väldigt taggad, 25 m bröst och 25 m fritt stod på hans schema och nu skulle det bli medalj! Jag vet att han lätt blir arg och besviken om han inte når sina egna mål och försökte säga saker som att det inte är medaljer och tider som är viktigast utan att ha kul och allt det där, men det biter sällan… Han började med bröst, där han raskt simmade till sig ett pers med två sekunder och bara var ca 1,5 sekund från silver – lycklig kille! En stund senare var det dags för frisim, han var fokuserad men inte gråtfärdigt nervös tack och lov. Barnen hade så roligt när de hejade på sina kompisar så han var på strålande humör. Hans mål var att simma under 30 sekunder, hans tidigare pers var runt 32. Startsignalen gick, han fick till ett jättefint dyk och simmade iväg som jag aldrig sett honom simma förut – långa fina drag. Klockan stannade på 27,40! Han var så stolt och lycklig!

Vi uppmärksammar våra barn så otroligt mycket för de de är, vi talar dagligen om för dem att vi älskar dem och att vi alltid kommer att göra det oavsett vad de gör. Vi försöker verkligen att fokusera på dem som personer och inte på deras prestationer, för så tycker jag att det ska vara. Det sista jag säger till August innan start när han tävlar är att han ska ha kul och vara rädd om sig själv och sina medtävlare.

Men – för den skull tycker inte jag att man ska negligera barns mål och drömmar. Om han har ett konkret mål så vore det att förminska honom om han inte fick vara glad och stolt över ett uppnått mål, om vi bara skulle släta över det. Men jag hoppas innerligt att han på något sätt kan känna sig trygg i att han är så oändligt älskad vare sig han är fokuserad och målinriktad eller trött och ledsen.

image

2 kommentarer

  • Hoffen, 29 maj, 2015

    Jag gillar ditt tanke sätt när det gäller din son! Jag har alltid vart tävlings inriktad även som barn men mina föräldrar brydde sig aldrig. Kom varken på tävlingar eller lyssnade när man kom hem efter en prestation. Så jag blir glad när jag läser detta …

  • Jeanette, 10 juni, 2015

    Så bra skrivet!

Kommentera





  • Copyright © 2014 Marie Sandberg. Alla rättigheter är reserverade. Sidan är skapad av Johan Eklöf.