Lägesrapport

Det märks på inläggsfrekvensen här inne på bloggen att jag dels inte är föräldraledig länge och dels har ett jobb som ger mindre fritid. Visserligen var det ju inte så att jag försummade min stackars bebis genom att blogga hela dagarna när jag var hemma, men när han sov var ju tiden min egen och så fixade vi rätt mycket hemma på dagtid och då var kvällarna lugnare. Med tre barn, ideella uppdrag, jobb och träning så har jag inte tid över att stapla på hög precis. Jag har nytt jobb också, vet inte om jag berättat om det? I januari sadlade jag om helt och hållet, sa upp mig från jobbet (fast i slutänden blev det bara tjänstledigt) och började om i helt ny bransch och började jobba som lärare. Obehörig såklart, jag är ju inte utbildad, men det är ändå lärare det står på mitt anställningsavtal. Mycket nytt och jag har varit, och är, vansinnigt trött på kvällarna men det är roligt! Ja, inte just tröttheten kanske, men jobbet. Intensivt och en helt annan typ av planering än jag är van vid, men jag stortrivs! Men just eftersom jag har fått en lärartjänst med ferietjänst så ingår en del förtroendetid som jag gör på kvällar och helger för att kunna hämta tidigt på förskola och fritids och då tar ju det såklart tid från den tiden jag tidigare förfogade fritt över.

Jag har också anpassat träningen lite efter min nya trötthet, det är inga jättestora skillnader men det nya jobbet i kombination med en vild bebis som sover som en kratta har gjort att krafterna trutit lite på sista tiden. Det är lite stressande emellanåt, men samtidigt vet jag ju att livet måste få vara så och jag har fått till mycket rolig och bra träning också. Till exempel så har jag sprungit ett par långpass och vinterbadat flera gånger, så himla härligt (även om det inte ser ut så på bilden…), fått till grymt bra spinningpass på gymmet och så går simningen för det mesta ganska bra. Benen har varit ganska tunga på löpningen, det har känts som att jag varit i riktigt dålig löpform och jag var på väg att lägga ner hela säsongen redan innan den börjat – jag är alltid så nyanserad i känslor och tankar…

Härom veckan körde vi en tävling på simträningen, man skulle simma 50 meter 8 gånger och varje 50:a skulle gå snabbare än föregående – annars åkte man ut. Det går ju att göra på olika sätt, man kan ju till exempel välja att simma första 50:an extremt långsamt (vilket många gjorde) och på sätt ha mer marginaler, men det känns ärligt talat som lite fegt va? Det tyckte i alla fall jag och två av träningskompisarna (som inte riktigt lyckades att simma så sakta även om vi trodde att vi simmade lugnt) och ägnade resten av tävlingen åt att tråka de andra på vår bana… Jag simmade första vändan på 51 sekunder och rent teoretiskt är det inte ett problem för mig att öka farten sju gånger till, men det är ju snarare det att känna efter hur fort det går som är det svåra. Trots att det bara är en övning på träning så blir jag lite taggad och nervös av sådan här övningar, men efter femte omgången började jag slappna av – då hade jag ju i alla fall klarat av mer än hälften utan att missbedöma farten totalt. Jag klarade hela serien och det är jag nöjd med, tiderna blev:

  1. 51,69
  2. 48,52
  3. 45,44
  4. 42,34
  5. 40,51
  6. 39,23
  7. 36,76
  8. 36,35

Det har blivit några skidlopp också. August och jag var anmälda till Kortvasan i år och ett par veckor innan åkte vi till Sya utanför Mjölby för att han skulle få testa ett lopp och jag hade fått för mig att jag skulle åka Tjejvasan och behövde en seedingstid. Vi hade lite snö kvar här hemma trots töväder, det hade de inte i Mjölby! Nu hade de konstsnö och hade gjort ett otroligt jobb med spåren, men vi blev lite överraskade när vi kom fram och allt utom spåren var lera. Jag hade riktig misär första varvet när jag fick staven avtrampad och dessutom blev indragen i en vurpa, men sen gick det lite bättre. Jag klarade precis seedingsgränsen för startgrupp 2 till Tjejvasan, bättre var jag inte den dagen. August slet som ett djur i de sönderkörda och sockriga spåren och med rejäl motvind stora delar av banan och var helt slut när han kom i mål.

När sportlovet kom och vi anlänt till Kläppen åkte vi en dag till Oxberg där vi åkte sträckningen för Kortvasan som ett genrep, en jättehärlig utflykt!

Så blev det dags för Kortvasan, och som han körde! Målet var under 2 h 30 min vilket jag trodde skulle bli svårt. Han gled in på 2,26,50.

Dagen efter körde jag Tjejvasan i superfina spår men med lite för dåligt glid för att det skulle vara riktigt roligt, men ett bra träningspass och en trevlig tur. Tiden på de 30 km blev 1,49,55 efter en hård spurt för att klara min inre skamgräns på 1,50.

Apropå skidor, hur söt är inte vår Vilda Bebis då?

Vi kom från snön hem till en försmak av våren och en lerig mtb-runda, men såklart att jag lyckades hitta lite is att köra omkull på och har varit lite blåslagen i veckan.

Två små föreläsningar har jag också hunnit med, är du eller någon du känner intresserade av ett litet föredrag så är det bara att hojta till. Jag anpassar innehåll och tidsåtgång efter önskemål.

Imorgon är det 5 timmar Vasaloppsspinning på schemat, så nu är det sovdags!

Kommentera





Copyright © 2014 Marie Sandberg. Alla rättigheter är reserverade